”Jag hoppas att min metod på sikt kan rädda fler liv”

En svår nöt att knäcka för forskningen om barncancer är att förhindra att cancern kommer tillbaka efter avslutad behandling. Barncancerforskaren Kasper Karlsson har utvecklat en helt ny metod i hopp om att få mer kunskap om vad som orsakar återfall av neuroblastom, en cancerform som vanligen drabbar yngre barn.

Ungefär 15 procent av de barn som drabbas av cancer överlever inte. En av orsakerna är att cancern ibland kan komma tillbaka, ett så kallat återfall. Ofta är det svårare att behandla en cancer som kommer tillbaka, och en av anledningarna till det kan gömma sig i cancercellernas dna.  

När cancerceller börjar dela sig inne i kroppen sker förr eller senare små förändringar, så kallade mutationer, i cellernas dna. Dessa förändringar innebär att det bildas olika grupper av cancerceller, så kallade subkloner, som alla skiljer sig åt genetiskt. Alla cancertumörer är alltså heterogena, det vill säga består av flera olika subkloner. Men graden av heterogenitet varierar för olika cancerformer. 

Fokuserar på neuroblastom 

Neuroblastom är en form av barncancer som ger väldigt heterogena tumörer. Den härstammar från nervsystemet men kan också kan ge tumörer i binjurarna och längs ryggmärgen. Neuroblastom förekommer i två olika former, en lågrisk och en högrisk. Högriskvarianten är mer svårbehandlad och har en högre risk för återfall. Anledningen är att vissa subkloner av cancerceller ”gömmer sig”, eller är mer motståndskraftiga mot den behandling som finns i dag. 

Kasper Karlsson, barncancerforskare vid Karolinska institutet, har intresserat sig för just detta. 

– Vi vet att ungefär hälften av de som har högriskvarianten av neuroblastom får återfall. Då är det vissa subkloner som driver på tillväxten av cancercellerna. Det är just dessa som vi vill försöka komma åt, säger han.  

Den behandling som i dag används mot högriskformen av neuroblastom har som mål att slå ut så många cancerceller som möjligt. Ofta används kombinationer av läkemedel där förhoppningen är att summan av två läkemedel tillsammans blir mer än summan av de två var för sig.  

– Men vi vet inte i dag vilka subkloner som standardbehandlingen är effektiv mot och vilka som överlever. Det vi vill göra är att lära oss mer om de olika subklonerna, och på så sätt rikta behandlingen mot de som orsakar återfall, säger Kasper. 

Tagit fram unik metod 

För att kunna mäta hur de olika subklonerna reagerar på olika läkemedel har Kasper tagit fram en unik metod. Genom att föra in en liten sträng genetisk kod in till cancercellens dna, en specifik kod för varje subklon, kan hans forskarteam på ett enkelt sätt spåra de olika subklonerna. Eftersom den införda kodsträngen följer med när cellerna delar sig fungerar den som en slags märkning, en streckkod eller barcode på engelska. Genom att läsa av märkningen på de enskilda cancercellerna efter att de utsatts för läkemedel, kan Kaspers team enkelt avgöra vilka subkloner som överlevt och vilka subkloner som just det läkemedlet fungerat effektivt för. 

Riktad behandling 

Kasper kallar det han vill uppnå för precision lethality, det vill säga riktad dödlighet. Målet är att kunna rikta behandlingen mot de subkloner som överlever nuvarande behandling. Ett lika viktigt mål är att göra behandlingen mer skonsam, något som förhoppningsvis kan minska risken för sena komplikationer.   

– Min förhoppning är att vi med hjälp av barcoding kan få mer kunskap om vad som driver återfall – och därigenom kunna se till att fler barn överlever sin cancer och inte får de här ofta svårbehandlade återfallen.  

Först på tur står studier i labbmiljö där Kaspers team ska testa 15-20 olika läkemedel. Då används så kallade organoider, populationer cancerceller som tagits fram just för att användas för den här typen av försök. Organoiderna liknar en neuroblastomtumör, och innehåller många av de subkloner som forskarteamet vill studera och märka med barcodes. 

Långsiktigt mål 

Vägen till ett resultat som är säkert och tillförlitligt att använda på barn som är under behandling är lång. Det kommer att krävas flera olika labbförsök, och först när alla resultat är analyserade och Kaspers barcode-teknik visat sig vara effektiv, kan det framöver bli aktuellt med kliniska studier.  

– Jag har vant mig vid tanken på att den här typen av forskning tar tid och att det kan ta många år innan det jag gör kan leda till en förbättring för de barn som drabbas. Men det är alltid det som är målet, patienten finns alltid i bakhuvudet.  

Drivkraften för Kasper har alltid varit att göra gott, och sedan han började forska om barncancer har den bara blivit starkare.  

– Men något som också väckts mer med åren är nyfikenheten och det spännande i att upptäcka sådant som ingen någonsin vetat om förut, säger han.  

Viktigt satsa på unga forskare 

Att det blev just barncancer och neuroblastom som Kasper jobbar med, är som så ofta resultatet av små beslut, slumpen och några väl valda vägskäl.  

– Det finns ett väldigt bra nätverk och en stor grupp här på Karolinska som arbetar med neuroblastom, så jag har väldigt bra stöd både från andra forskare och barncancerläkare. 

Även det stöd som Kasper fått från Barncancerfonden betyder mycket. Att göra karriär som forskare innebär att rätt saker behöver hända vid rätt tid. Efter att Kasper disputerat 2016 och fått sin doktorsgrad, fick han stöd av Barncancerfonden för en forskartjänst.  

– När du disputerar har du fem år på dig att publicera resultat och få en tjänst någonstans. Tack vare Barncancerfondens stöd kom jag in i systemet och fick möjlighet att jobba vidare med min forskning. Utan det stödet vet jag inte vad jag hade gjort, då hade jag kanske inte fått chansen att fortsätta med det jag vill göra och brinner för, säger Kasper.  

Förutom stöd från Barncancerfonden har Kasper Karlssons även fått ett prestigefyllt anslag från Europeiska forskningsrådet för att fortsätta utveckla sin barcode-teknik. Med hjälp av det anslaget kommer han kunna lära sig mer om hur olika cellpopulationer utvecklas och förändras i en tumör genom att använda sin unika barcode-teknik. 

– Det är jättekul att det finns ett intresse för barcoding och precisionsbehandling nu, jag har velat göra detta sedan 2015 så det är kul att det äntligen går framåt!