Immunterapi

Vid immunterapi används kroppens eget immunförsvar för att slå ut cancerceller. CAR-T-cellbehandling riktas till de allra svåraste fallen av akut lymfatisk leukemi, ALL, där ingen bot finns i dag.

CAR-T-behandling är en av flera lovande immunterapier som utvecklas mot cancer. Behandlingen innebär att genmodifierade T-celler blir till målsökande robotar som kan attackera leukemiceller vid svår form av ALL, där sjukdomen inte svarar på traditionell cytostatikabehandling eller om återfall inträffar.

Vad är CAR-T-terapi?

Vid CAR-T-behandling används patientens egna T-celler som är en form av vita blodkroppar. De ingår i immunförsvaret och skyddar kroppen mot infektioner.

För att en T-cell ska kunna döda en cancercell måste den kunna binda till den sjuka cellen via sin så kallade T-cell-receptor. Problemet för T-cellerna är dock att receptorerna inte känner igen tydliga mål på leukemicellerna. Men genom att genetiskt modifiera receptorerna kan CAR-T-celler bildas. De har förmåga att identifiera och binda till molekylen CD19 som finns på leukemicellernas yta. Cancercellerna kan därmed angripas och slås ut.

Det går också att modifiera CAR-T-cellerna för att de ska kunna överleva längre i kroppen, och även attackera leukemicellerna mer effektivt.

Molekylen CD19 finns även på friska B-lymfocyter som också slås ut av behandlingen. Det går dock att klara sig med färre B-celler under en period. Övriga celler och vävnader i kroppen påverkas inte.

Så går behandlingen till

Före behandlingen skördas T-celler från patientens blod. De modifieras sedan i ett särskilt laboratorium, där CAR-T-cellerna tillverkas och växer till sig. Cellerna ges därefter till patienten som en transfusion. Efter behandlingen övervakas patienten noggrant under minst två veckor eftersom allvarliga biverkningar kan uppstå.

Vilka patienter kan få behandlingen?

Behandlingen används för en liten högriskgrupp med akut B-cellsleukemi som inte svarar på cytostatika under primärbehandling eller i samband med återfall. Även patienter som har fått upprepade återfall, eller om återfall uppstår efter en stamcellstransplantation, kan bli aktuella för CAR-T-behandling.

Sammanlagt beräknas färre än tio barn med ALL årligen behöva behandlingen i Sverige. Barn med AML eller ALL av T-celltyp kan inte få CAR-T-behandling eftersom molekylen CD19 inte finns på dessa leukemiceller.

Behandlingsresultat

Inom barncancervården är CAR-T-cellbehandlingen Kymriah godkänd för barn och unga vuxna med svår ALL. Förhoppningen är att kunna bota 40–60 procent av barnen i denna grupp med dålig prognos.

Terapin har hittills gett goda resultat. I hela gruppen med tidigare svårbehandlad ALL är ettårsöverlevnaden ungefär 50 procent, visar en studie. Bland de patienter där sjukdomen svarar bra på behandlingen finns en ettårsöverlevnad på över 80 procent. Eftersom metoden är ny är långtidsöverlevnaden okänd.

Biverkningar

En stor andel av patienterna drabbas av svåra akuta biverkningar. Det beror på att CAR-T-behandlingen är mycket kraftfull och kan leda till en överaktivering av immunsystemet genom att så kallade cytokiner frisätts. Det kan resultera i en svår inflammation i kroppen.

Biverkningar under de första två veckorna efter behandlingstillfället kan vara feber, andningssvårigheter och lågt blodtryck. Akuta neurologiska biverkningar som trötthet, förvirring och kramper kan också förekomma. Symptomen kräver i många fall intensivvård.

Om tidig behandling ges med antiinflammatoriska läkemedel går dessa biverkningar tillbaka hos de flesta. I nuläget vet man inte om den nya behandlingsmetoden ger några långsiktiga komplikationer.